FÖRSTA STEGET
Varje beslut om förändring börjar med ett steg, att skapa ett tydligt mål man önskar att uppnå. För att kunna bestämma slutmålet måste en början också identifieras. Min början är 90,1 kg, det var iallafall vad vågen visade imorse. Jag kan inte skylla min viktuppgång på någon annan än mig själv, det är sanningen. Början är identifierad, det är dags för steg två.
För mig har det alltid varit allt eller inget. Känslan som uppstår när man har ätit trehundra gram chips eller ett kilo godis själv är hemsk. Det värsta är att desto fler gånger det händer desto minder ånger känner jag. De senaste månaderna har det inte det rört mig i ryggen att vågen visat mer och mer. Jag har ursäktat mig själv med att jag ska ta tag i problemet "nästa måndag", i min värld kom aldrig nästa måndag. Nu får det vara nog med det!
Jag vet att jag kan och att det är möjligt att gå ner i vikt. Jag vill göra detta för min hälsas skull, för att må bättre i mig själv. För att lyckas måste jag våga ställa krav på min omgivning, förklara vilken hjälp jag behöver. Det handlar inte om att andra ska ge upp saker för min skull utan vara medvetan om min situation. Den som dock får ge upp en del det är M. Han vet att jag behöver den hjälpen, förhoppningsvis kan det gynna honom också.
Det jag ska lära mig nu det är att se alternativen som något positivt, inte som att jag ger upp något. Jag kan också äta ute men inte vart eller vad som helst. Det kommer kanske inte bli lätt och det får ta tid men inget fusk är tillåtet. Jag har lovat mig själv att inte ha förstora förväntningar på mig själv. Inga ohållbara planer, utan de ska vara realistiska. Mitt stora mål är att väga under 70 kg, men mitt första mål är att gå ner till 85 kg. Tidsramen för målet vet jag inte men innan nyår vore trevligt. Hur som helst nästa vecka ska jag börja med träningen, ska komma iväg till simhallen. Jag längtar!
That's all for now ♡
