FÖRLOSSNINGSBERÄTTELSE ; DEL 2
Fredag 29/7
Natten bjöd på några timmars sömn, dock var det svårt att komma till ro. Jag var tvungen att ligga helt still på höger sida, annars tappade de kontakten med Skorpan i magen. Barnmorskan satte ny skalpelektråd mitt i natten då den tidigare slutade fungera. De gav mig ytterligare en dos bricanyl i.v, vet dock inte varför då jag inte hade några egna värkar. Morgonen kom och vid femtiden ville jag bara att skiftbytet skulle ske så de skulle sätta fart på dagen. Låg och sov av och till tills dagpersonalen kom, M sov som sagt på en saccosäck på golvet. Tillslut klev dagpersonalen äntligen in på salen och jag kände mig redo för "omstart". Tji fick jag, de skulle såklart vänta in ronden för att prata med ansvarig förlossningsläkare. Jag fick i alla fall äta frukost vilket var otroligt gott då jag var fruktansvärt hungrig.
Natten bjöd på några timmars sömn, dock var det svårt att komma till ro. Jag var tvungen att ligga helt still på höger sida, annars tappade de kontakten med Skorpan i magen. Barnmorskan satte ny skalpelektråd mitt i natten då den tidigare slutade fungera. De gav mig ytterligare en dos bricanyl i.v, vet dock inte varför då jag inte hade några egna värkar. Morgonen kom och vid femtiden ville jag bara att skiftbytet skulle ske så de skulle sätta fart på dagen. Låg och sov av och till tills dagpersonalen kom, M sov som sagt på en saccosäck på golvet. Tillslut klev dagpersonalen äntligen in på salen och jag kände mig redo för "omstart". Tji fick jag, de skulle såklart vänta in ronden för att prata med ansvarig förlossningsläkare. Jag fick i alla fall äta frukost vilket var otroligt gott då jag var fruktansvärt hungrig.
Barnmorskan och undersköterskan var samma som kvällen innan, det kändes skönt med två bekanta ansikten. De kikade in några gånger innan ronden och kollade till oss. I brist på tålamod nämnde jag för barnmorskan att jag inte var negativt inställd till kejsarsnitt, hon tittade på mig med ett leende på läpparna och sa att vi inte var där riktigt än. Timmarna fram till ronden gick kändes otroligt långsamma, som att vi aldrig skulle komma igång igen. När förlossningsläkaren äntligen klev in på salen så fick jag snabbt ny energi. Det bestämdes att vi skulle fortsätta på samma bana som dagen innan, värkstimulerande dropp.
Vid -tiden kopplade man alltså på nytt dropp och då gick startskottet för dagen. Vid start var jag cm öppen och tappen var.
